Söndagsmys

Repet gick så jävla bra. Vi riggade upp mikrofonanläggningen och det blev en helt annan medhörning. Jag älskar älskar älskar älskar älskar att få spela i det där bandet. Jag va helt slut efteråt och min röst va nästan trasig. Vissa älskar den där känslan i kroppen efter att dom tränat, den trötta och slutkörda känslan. Jag älskar den känskan i rösten, när jag känner att jag lyckats komma upp högre än förr, och klara av låtar jag bara kunde drömma om att klara för 3 år sen. Nu sticker jag till Calle.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0